Livet!
Jag trodde att jag skulle få lappsjuka när vi flyttade ut hit på landet. Men inte alls, snarare tvärtom. Vill ju knappt åka härifrån, som att åka in till stan och handla, eller annat.
Njuter av ensamheten när jag är själv. Har inga problem med det. Är i och för sig inte livat här hemma heller när våra barn är här. Dom sköter sig ju själva.
Hund och katter ska vi inte prata om. Babe (hund) har blivit som en ny hund, sprallig och är till och med ute själv, springer omkring utan oss. Det är ett stort steg för henne som har varit runt fötterna på oss jämt.
Tror även att Sotis trivs här hos oss i lugnet utan småbarn. Molly lever livet.
Idag tog jag med Babe till sjön och tillbaka hem, 10 km promenad utan problem för henne. Vilken lycka! Hon som varit lite off på sista månaderna i stan. Men så skönt att det har vänt.
I morgon är det nyårsafton. Gott Nytt År!
Ja det är underbart lugnt och skönt på landet. Tystnaden och ensamheten kan vara både enerverande eller läkande. För mig är det läkande.